Att förlora sin pappa
Du är så stillsam. Ett lugn som spridit sig över din person. Du sörjer. Allt är som vanligt och ändå… inget är egentligen som vanligt. Det är tomt nu. Tomt och tyst och allt är dämpat och dovt.
När jag går in i mitt rum för att sova, så ligger du redan där. I min säng. På den andra sängen i min dubbelsäng. Du sover inte längre ensam. Det värmer mig att du söker mig i din sorg. Det är lättare att bearbeta sorg i gemenskap, även om man också behöver ensamma stunder.
Jag smyger ner på min sida i sängen. Tror att du sover. Jag släcker lampan och blundar. Efter en stund så hör jag dina snyftningar. Din stillsamma gråt.
Jag lägger min hand på din axel. Kramar dina axlar med mina händer. Jag försöker trösta. Det är inte lätt att finna de rätta orden, för någon som just förlorat sin pappa… Jag smeker dig över ditt hår, ditt huvud. Jag viskar försiktigt tröstande ord och känner att jag når fram. Och ändå inte. På ett sätt är du alldeles, alldeles ensam i din svåra sorg. Jag önskar så att jag kunde ta det där onda ifrån dig, samtidigt som jag vet att du måste gå igenom din sorg. Du måste få tid…
Ett ljus brinner här hemma. För din far. För din sorg. Vi finns här med dig och för dig. Men sorgen över en förlorad far kan jag inte dela med dig.
Min kärlek till dig är oändlig. Alltid.
Läs även andra bloggares åsikter om sorg, barn, förlora sin pappa, ensam, gemensamhet, gemenskap, ljus, snyftningar, gråt, tröst, tomhet, tystnad,
november 2nd, 2008 14:34
Så fint du skriver. Vilken nära relation du låter att ha med det barn, som mist sin pappa (och då är du det med de andra också).
Vilda Lugnets senaste inlägg..Existensiella funderingar så här i söndagslunket
november 2nd, 2008 15:40
kram!
Birsens senaste inlägg..Tur i oturen
november 2nd, 2008 16:07
Du skriver så fint och man blir verkligen rörd! Otroligt vackert!
Sofias senaste inlägg..Jag hade en dröm
november 2nd, 2008 19:02
Så vackert skrivet. Gemenskap med människor som förstår och låter en sörja är bästa medicinen.
Kimmies senaste inlägg..Minneslunden
november 2nd, 2008 19:23
Jag beklagar sorgen! Svårt att säga dom rätta orden… Men tänker på er …minnena kommer alltid finas där och sorgen. Även om sorgen avtar och man kommer ihåg de fina sakerna! Tänker på er.
Kram
Annette
november 2nd, 2008 19:47
I sin sorg är man alltid ensam, men det är skönt att ha någon bredvid, någon som man kan luta sig mot när det är som allra jobbigast. Så fint att du kunde vara där just då!
Kramar till er båda!
Tizzels senaste inlägg..Det måste väl räknas??
november 2nd, 2008 21:56
Vilda Lugnet: Jo, det är något jag strävar efter, men det är kanske inte alltid man lyckas, tyvärr. Men visst är det så att man känner av det när man går igenom kriser!
Birsen: Kram tillbaka!
Sofia: Tack! ♥
Annette: Ja, visst är det så! Kram!
Tizzel: Ja, ensam och tillsammans på samma gång. Kram tillbaka!
november 2nd, 2008 22:00
Tizzel skriver det så fint.
Hon skriver exakt det som jag tänkte på när jag läste dina ord.
“I sin sorg är man alltid ensam men det är så skönt att ha någon bredvid sig”
Precis så är det.
Ännu fler tankar om styrka och gemenskap sänder jag till dig och de dina.
Evas senaste inlägg..Jag när en envåldshärskare vid min barm …..
november 2nd, 2008 23:34
Det värmer så mkt det du skriver. Gick igenom samma sak som dina döttrar i samma ålder och det är det jobbigaste som någonsin hänt och något som jag kämpar med fortfarande. Det är så fint det sätt att visa stöd för dom vilket jag tror kommer finnas med dom som en bra grund i deras sorgarbete.
Varma tankar till er!
november 3rd, 2008 7:50
Allah Rahma. Amin
november 3rd, 2008 14:44
Du är en underbar mamma!
Ludmillas senaste inlägg..Aktiv-passiv
november 3rd, 2008 20:50
dina barn har en fin mamma!
november 4th, 2008 15:42
Det är alltså bara ett av dina barn som har förlorat sin pappa. Men du får inte berätta vem? Du skrev något om att Binta hade fått en autograf i sin barnvagn, så jag antar att det är hon. Och ja, nu såg jag det… I hennes blogg. Så jag antar att det inte var någon hemlighet ändå. Bra, då har jag inte skrivit något olämpligt
Men! Nu låter jag okänslig, tycker jag.
Det jag egentligen ville skriva var att jag tycker att du har vuxit otroligt mycket som skribent. Jag har följt dig i flera år, nästan från allra första början du började blogga. Den där låten, vad var det den hette? Den som automatiskt spelades upp på din aftonbladet-blogg. Jag kommer ihåg att min mamma alltid brukade tala om för mig vem artisten var när hon hörde låten spelas upp, eftersom det var någon “från hennes tid” eller något sådant. “Kollar du Tonårsmorsan igen?” sa hon jämt också. Och ja, det gjorde jag förstås. På den tiden var din blogg mest rolig, tycker jag mig kunna minnas. Inläggen behövde inte vara skrivna på ett perfekt sätt, det var bra ändå. Och när du har tagit upp samhällsfrågor och mer djupa saker har det alltid varit väldigt intressant att läsa. Men nu för tiden tycker jag ändå att man ser skillnad. Du är bättre nu! Men du har alltid varit bra.
Sedan är jag väldigt ledsen för tragedierna din familj har drabbats av den senaste tiden. Jag önskar er allt gott. Och detta var ett väldigt fint inlägg! Vilken tur att hon har dig, Binta.
Melindas senaste inlägg..Min pojkvän har åkt, min pappa är en snyltare och jag har mens…
november 5th, 2008 4:46
Jag vill lämna några kramar….
Gunillas senaste inlägg..Smärta och valvaka i natten
november 5th, 2008 11:15
Eva: Ja, så är det. Tack!
Viktoria: Jag beklagar att du också fått gå igenom detta. Tack för ditt deltagande!
Johnny2bad: Tack för ditt deltagande!
Ludmilla: Tack, det känns skönt att höra när man tvivlar på sig själv ibland. ♥
RAHEL: Tack! ♥
Melinda: Jag vet inte varför det inte känns rätt att skriva ut barnets namn i inläggen, som att jag inte vill lämna ut, men jag har ändå bekräftat i kommentarer att det är Jai (17) som förlorat sin far. Binta stod honom också nära, men det är inte hennes biologiska far.
Låten du efterfrågar heter “give me one reason” med Tracy Chapman, den kan du finna här:
http://www.youtube.com/watch?v=XPcjjOrKmJw
Det var på min spacesblogg, som den spelades upp automatiskt (det betyder att du verkligen varit med RIKTIGT länge!! ☺) Ja, jag känner själv att min blogg har utvecklats sedan starten! Först skapade jag min blogg för att själv finna en humoristisk aspekt på all grå och trist vardag.
Nu är det ju så att mycket av det materialet som jag startade med börjar kännas lite “uttjatat” och ytligt när det bara byggde på en inriktning. I början ville jag ha min blogg lite “ytlig” som motpol till allt allvar i vardagen, men nu känns det skönt att variera rejält. Roligt att du finner det som en positiv utveckling. Just nu känner jag att styrkan i min blogg, både för läsare och för mig som skriver den, är att den är just mångfasetterad, precis som en människa är. Med många olika inriktningar och flera “sanningar”. Jag är verkligen glad över dina komplimanger, de känns toppen att få läsa nu, särskilt när mycket annat i livet inte är på “topp”. Varm kram och stort tack för ditt deltagande! ♥
Gunilla: Tack! Varm kram tillbaka!
november 9th, 2008 20:12
[...] är på väg hem. Det kommer ett sms till mig från henne: “Mamma. Idag är det farsdag och jag har ingen pappa längre… [...]
januari 17th, 2009 16:33
jag är tjej som är 12 år
va ska man göra då
och min pappa har gift sig med en annan fru och han är bort rest till …..
jag e trött på livet vill dö gråta vf händer det så med oss han hatar min mamma
och vi är 6 systrar och har en brusha som e störst nästan alla e gifta och ingen bryr sig om mig känner mig ensam jag önskade mig en bra mamma som bryr sig om mig
min mamma säger bara
LÄXOR LÄXOR
som om jag orkar me fucking läxor
jag vill GRÅTA DÖ DÖ DÖ
men jag e oxå nöjd lite
januari 17th, 2009 17:05
kan ni säga till mig va jag ska göra snäääääälla
juli 17th, 2009 6:41
[...] hamnade på ett gammalt blogginlägg. Ibland fylls jag av sån kärlek och sorg. På en och samma [...]
oktober 23rd, 2009 13:05
[...] Onsdag är det ett år sedan min f.d. make gick bort. Särskilt för Jai har det varit ett tungt år som passerat, men även Binta har tagit det hårt. På Onsdag ska vi ha en ceremoni, som troligen [...]
februari 28th, 2010 0:22
hej, jag beklagar sorgen. Jag förlorade min pappa i tisdags, vet inte vart jag ska ta vägen
februari 28th, 2010 12:42
anonym: Jag beklagar verkligen DIN sorg! Hoppas du tar dig tid och utrymme att sörja din stora förlust! ♥
mars 20th, 2010 20:27
[...] ett barn är, den fantastiska upplevelsen med att vara förälder, på ett humoristiskt, positivt, kärleksfyllt och glädjande sätt. Jag tycker dock inte att det innebär att man för den sakens skull kan [...]